Den modifierade Rankin-skalan (mRS) är ett allmänt använt kliniskt instrument för att mäta graden av funktionshinder eller funktionellt beroende i dagliga aktiviteter hos patienter som har drabbats av en neurologisk händelse, och är särskilt central vid bedömning av utfall efter en stroke (cerebrovaskulär händelse). Det är en ordinalskala som är enkel att tillämpa och som fokuserar på patientens övergripande funktionella kapacitet snarare än specifika neurologiska brister. Skalan består av 7 nivåer, från 0 till 6, där varje poäng representerar en distinkt nivå av funktionellt utfall: 0 indikerar inga symtom; 1 indikerar inget signifikant funktionshinder, trots närvaron av symtom, där patienten kan utföra alla vanliga sysslor och aktiviteter; 2 indikerar lätt funktionshinder, där patienten inte kan utföra alla tidigare aktiviteter men kan sköta sina egna angelägenheter utan assistans; 3 indikerar måttligt funktionshinder, där patienten behöver viss hjälp men kan gå utan assistans; 4 indikerar måttligt allvarligt funktionshinder, där patienten inte kan gå utan assistans och inte kan sköta sina egna kroppsliga behov utan hjälp; 5 indikerar allvarligt funktionshinder, där patienten är sängliggande, ofta inkontinent, och kräver konstant omvårdnad och uppmärksamhet. Slutligen representerar poängen 6 död. mRS är ett grundläggande utfallsmått i kliniska prövningar om stroke och är avgörande för prognos och terapeutisk uppföljning.